Nya brandskyddskrav för nya byggnader

Från den 1 juli 2025 gäller skärpta brandskyddskrav för alla nya byggnader i Sverige. Förändringarna berör allt från val av byggmaterial och brandriskanalys till utrymningsvägar och samordning med räddningstjänsten – och de påverkar direkt hur byggherrar, entreprenörer och projektörer måste planera sina projekt.

Nedan går vi igenom vad regeländringarna innebär i praktiken och vilka juridiska skyldigheter som följer för inblandade parter.

Sammanfattning

• Från 1 juli 2025 gäller nya och strängare brandskyddskrav för alla nya byggnader i Sverige.
• Boverket kräver nu dokumenterad brandriskanalys innan bygglov kan ges, både för bostadshus och offentliga lokaler som skolor eller vårdhem.
• Byggmaterial måste vara certifierade för brandsäkerhet, och sprinklersystem krävs i större byggnader.
• Alla byggarbetare måste genomgå obligatorisk brandskyddsutbildning enligt de nya reglerna.
• Nya krav gäller även bättre utrymningsvägar, ökad samverkan med räddningstjänsten samt särskilda regler för höga byggnader, där rökventilation och brandtrappor blir obligatoriska.

Översikt över de nya brandskyddskraven

De uppdaterade brandskyddsreglerna, som träder i kraft den 1 juli 2025, innebär att alla byggprojekt med bygglov beviljat efter detta datum måste uppfylla de skärpta kraven i Boverkets byggregler (BBR). Reglerna ställer höga krav på hela kedjan – från tidig projektering till slutbesiktning.

Bland de konkreta ändringarna märks krav på certifierade byggmaterial med dokumenterade brandtekniska egenskaper. Därutöver ska riskhantering integreras redan i den tidiga projekteringsfasen – en tydlig förskjutning från tidigare praxis där brandskyddsfrågor ofta hanterades sent i processen.

Enligt Boverkets föreskrifter måste en dokumenterad brandriskanalys bifogas bygglovsansökan – utan denna kan bygglov inte beviljas. Kravet gäller oavsett om det rör sig om bostadshus, skolor eller vårdinrättningar. Juridiskt ankommer det på byggherren att säkerställa att analysen uppfyller gällande krav enligt plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900).

Föreskrifterna ställer också nya krav på aktiva brandskyddssystem, ändamålsenliga utrymningsvägar och tidig samverkan med räddningstjänsten under projekteringen. För byggnader över åtta våningar är rökventilation och tillgängliga brandtrappor numera obligatoriskt – krav som behöver beaktas redan i systemhandlingsskedet för att undvika kostsamma projekteringsändringar i ett senare skede.

“Vi ser att de nya reglerna ger tryggare miljöer för både boende och räddningspersonal,” säger Anna Karlsson från Boverket. De viktigaste enskilda förändringarna i byggreglerna behandlas närmare i avsnittet nedan.

Viktiga förändringar i byggreglerna för brandskydd

Revideringen av brandskyddsreglerna innebär genomgripande förändringar för alla som planerar, projekterar eller utför byggnadsarbeten. Utöver de tekniska kraven tillkommer en tydligare ansvarsfördelning mellan byggherre, projektörer och entreprenörer – en distinktion som är central i standardavtalen ABT 06 och AB 04.

1. Krav på branddetekteringssystem har blivit striktare. Alla nya byggnader måste ha system som snabbt kan upptäcka brand och larma invånarna.
2. Materialval regleras noggrannare. Byggmaterial måste nu klara högre standarder för brandsäkerhet, särskilt i bostadshus.
3. Utformning av evakueringsvägar är mer detaljerad. Det krävs tydligare vägar ut från byggnader och dessa måste vara lättillgängliga och väl märkta.
4. Inspektioner av räddningstjänsten skärps. Innan ett nytt byggprojekt får godkännande, behöver det en grundlig granskning avseende brandsäkerhet.
5. Utbildning om brandsäkerhet blir obligatoriskt för alla som arbetar på byggplatsen. Denna utbildning ska säkerställa att alla känner till de nya reglerna och hur de ska följa dem.
6. Riskanalys för brandrisk måste göras tidigt i planeringsfasen av ett projekt. Analysen ska visa hur man minskar riskerna genom design och materialval.
7. Användningen av sprinklersystem blir mer omfattande. I stora delar av nya komplex krävs nu installation av automatiska släcksystem.
8. Förändringarna inkluderar även ökad fokus på förebyggande arbete mot anlagda bränder genom säkerhetsdesign och övervakningssystem.
9. Särskilda regler införs för höghusbyggnader eftersom de innebär särskilda utmaningar vid brandevakuering och bekämpning.
10. Dokumentation gällande byggnaders brandskydd måste vara mer omfattande och tillgänglig både under byggfasen och efter projektets slutförande.

Syftet med ändringarna är att minska konsekvenserna av brand genom bättre tekniska lösningar och tydligare rutiner – inte enbart för byggskedet utan för byggnadens hela livscykel.

Implementering av de nya reglerna från 1 juli 2025

Regelverket tillämpas på alla nybyggnadsprojekt vars bygglov söks från och med den 1 juli 2025. Byggherrar bör redan nu se över sina projektplaner och säkerställa att brandriskanalys, materialval och samordning med räddningstjänsten ryms inom både tidsplan och budget.

Brandsäkerhet ska inte behandlas som en efterhandskonstruktion – det är en integrerad del av projekteringen från dag ett.

Entreprenörer som arbetar under ABT 06 eller AB 04 bör kontrollera att de kontraktuella handlingarna är uppdaterade med de nya brandtekniska kraven. En väl förankrad riskhanteringsplan hos samtliga aktörer innan markarbetena påbörjas minskar risken för ÄTA-arbeten och förseningar längre fram i projektet.

Tillsynsmyndigheterna kommer att granska efterlevnaden, och räddningstjänstens roll i projekteringsskedet stärks. Byggherrar och projektledare rekommenderas att löpande dokumentera alla brandskyddsrelaterade beslut – det underlättar både slutbesiktning och eventuella framtida tvister.

Slutsats

De skärpta brandskyddskraven som gäller från juli 2025 innebär reella förändringar för hur byggprojekt planeras och genomförs. Att följa de nya föreskrifterna handlar inte bara om regelefterlevnad – det minimerar också risken för ansvarsfrågor enligt både PBL (SFS 2010:900) och allmänna skadeståndsrättsliga principer.

Kommande byggnormer kommer sannolikt att ställa ännu högre krav på brandsäkerhet och hållbarhet. Att redan nu etablera robusta rutiner för riskhantering och dokumentation ger en god grund – både för framtida projekt och för att hantera eventuella reklamationer eller entreprenadrättsliga tvister på ett välgrundat sätt.