Vad är egentligen skillnaden mellan en advokat och en jurist – och måste man vara advokat för att företräda någon i domstol? Det är frågor vi ofta möter på Vasa Advokatbyrå. Den här artikeln reder ut begreppen och följer resan från juristprogrammets första termin till dess att man bär den lagskyddade advokattiteln.
Begynnelsen
Vägen till advokatyrket börjar på juristprogrammet, som ges vid universiteten i Lund, Göteborg, Uppsala, Stockholm, Umeå, Örebro och Karlstad. Programmet leder till juristexamen (jur.kand.) och är en förutsättning för att senare bli advokat, domare eller åklagare. Det finns även mer inriktade utbildningar – som affärsjuridik eller humanjuridik – men dessa ger inte ensamma rätt till juristexamen. Under utbildningen varvas praktiska rättsområden som avtalsrätt, skadeståndsrätt och fastighetsrätt med mer teoretiska kurser i juridikens historia och rättssystemets uppbyggnad. Den filosofiska dimensionen kan verka abstrakt, men ger juristen en förståelse för varför rättsreglerna ser ut som de gör – en kunskap som ofta är avgörande i komplexa rättsliga bedömningar.
De tre första åren ger en gemensam grund för alla studenter. Därefter öppnar sig möjligheten att fördjupa sig inom valda rättsområden – exempelvis skatterätt, familjerätt eller entreprenadjuridik. Tre specialkurser krävs för examen, och de behöver inte vara strikt juridiska; ekonomi eller samhällsvetenskap räknas också. Det är ofta i dessa val man lägger grunden för sin framtida inriktning som praktiserande jurist.
Redan under studietiden är det vanligt att börja arbeta på en jurist- eller advokatbyrå. I början handlar det ofta om administrativa uppgifter, men med ökande juridiska kunskaper tar man successivt mer kvalificerade arbetsuppgifter. Dessa personer kallas vanligtvis juristassistenter eller trainees och utgör en viktig resurs på många byråer.
Utbildningen avklarad
Med juristexamen i hand kan man börja arbeta heltid som biträdande jurist. Formella krav på arbetslivserfarenhet saknas, men de flesta har samlat viss praktisk erfarenhet redan under studietiden. Det är i rollen som biträdande jurist man bygger den arbetslivserfarenhet som senare krävs för inträde i Advokatsamfundet enligt 8 kap. rättegångsbalken (1942:740).
Arbetsuppgifterna som biträdande jurist varierar kraftigt beroende på byrå, rättsområde och individuell bakgrund. En nyexaminerad biträdande jurist stöttar inledningsvis mer erfarna kollegor med research och dokumentation, medan den som redan har juridisk erfarenhet kan hantera egna klienter och självständigt driva ärenden. Variationen gör rollen både utmanande och lärorik.
Advokaten
När en biträdande jurist samlat tillräcklig erfarenhet är nästa steg att ansöka om medlemskap i Sveriges advokatsamfund. Advokattiteln är lagskyddad – enligt 8 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740) är det straffbart att obehörigen kalla sig advokat. Vid ansökan prövas ett antal kriterier som;
- Om personen har en juristkandidatexamen (jur.kand.) eller en juristexamen.
- Om personen har viss arbetslivserfarenhet, man måste ha arbetat med kvalificerad juridisk verksamhet i minst tre år samt göra detta vid tidpunkten för ansökan.
- Om personen i övrigt är redig och ordentlig.
Utöver de formella kraven måste den sökande genomgå Advokatsamfundets kurs i etik och professionellt ansvar. Kursen behandlar principen om god advokatsed – det regelverk som styr allt från lojalitetsplikten mot klienten till hanteringen av intressekonflikter och tystnadsplikt. Syftet är att säkerställa en hög och enhetlig etisk standard inom kåren.
Sammanfattningsvis innebär advokattiteln att personen har dokumenterad juridisk kompetens, mångårig praktisk erfarenhet och bedömts lämplig för yrket enligt Advokatsamfundets regler. Om du som klient har frågor kring en advokats agerande kan du vända dig till Advokatsamfundets disciplinnämnd för prövning.
Författad av jur. trainee Henrik Berg