Vad säger avtalsrätten?
En avtalsöverträdelse uppstår när en part inte uppfyller sina förpliktelser enligt ett ingånget avtal. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer – kodifierade i avtalslagen (SFS 1915:218) – förutsätter ett bindande avtal att ett anbud möts av en accept. Brister endera parten i sin prestation föreligger ett kontraktsbrott. Avgörande för ansvarsfördelningen är vem som orsakat avvikelsen: handlar den bristande parten av egen försumlighet bär denne ansvaret, medan vilseledande eller undanhållande av information från motparten kan flytta skadeståndsansvaret till denne.
Inte alla kontraktsbrott medför påföljder. En part som hindras från att fullgöra sin prestation på grund av omständigheter utanför dennes kontroll – och som varken kunnat förutses eller avvärjas – kan åberopa ansvarsfrihet, ett begrepp som på svenska ofta kallas force majeure. Är hindret tillfälligt har den presterande parten normalt rätt till förlängd tid för fullgörande. Är hindret varaktigt och definitivt omöjliggör det avtalsförpliktelsen, varför prestationsskyldigheten upphör. Praktiska exempel är naturkatastrofer, krig eller oförutsedda myndighetsbeslut.
Skadeståndsansvar vid kontraktsbrott
När ett hinder uppstår måste den presterande parten utan dröjsmål underrätta motparten och tydligt redogöra för hur hindret påverkar avtalets genomförande. Försummas denna reklamationsskyldighet riskerar parten att bli skadeståndsskyldig för den skada som den försenade underrättelsen orsakar. Viktigt att notera är att ett godtagbart hinder inte utesluter att avtalet hävs – det reglerar enbart den presterande partens rätt till tidsfrist samt motpartens eventuella rätt till prisavdrag eller skadestånd.
Vad bör du göra vid risk för kontraktsbrott?
När ett kontraktsbrott väl är ett faktum har den skadelidande parten flera handlingsvägar. Godtar parten – uttryckligen eller genom passivitet – kontraktsbrottets konsekvenser utan att agera, kan rätten till påföljder gå förlorad. Det är därför viktigt att reagera i tid. En möjlighet är att bevilja den felande parten en tilläggsfrist för avhjälpande; under denna period löper skadeståndsrätten vidare. Utnyttjas inte tilläggstiden för rättelse öppnas rätten till ytterligare påföljder, exempelvis hävning eller skadestånd.
Den part som begått ett kontraktsbrott har i regel rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet, förutsatt att detta sker inom rimlig tid. Den skadelidande parten är skyldig att acceptera sådant avhjälpande, såvida det inte föreligger godtagbara skäl att neka – till exempel om rättelsen skulle orsaka betydande olägenhet eller om förtroendet för motparten är allvarligt skadat.
Förutsättningar för att häva ett avtal
Hävning innebär att parternas ömsesidiga förpliktelser upphör med omedelbar verkan. Har en part redan påbörjat sin prestation ska denna återgå i den mån det är möjligt. Hävning förutsätter att kontraktsbrottet är väsentligt – det vill säga att den skadelidande parten inte fått vad denne rimligen hade anledning att förvänta sig av avtalet. Ytterligare krav är att kontraktsbrottet är att betrakta som vårdslöst och att förtroendet för motparten är förbrukat. Hävning är däremot inte tillåten om den skadelidande parten kan tillgodose sina intressen genom lindrigare påföljder, eller om hävning framstår som en oproportionerligt ingripande åtgärd.
Påföljder och skadestånd
Vid kontraktsbrott finns flera möjliga påföljder: innehållande av den egna prestationen, krav på fullgörelse, prisavdrag eller skadestånd. Skadeståndets syfte är att försätta den skadelidande i samma ekonomiska situation som om avtalet hade fullgjorts korrekt – det vill säga ersätta det positiva kontraktsintresset. Vilken påföljd som är lämpligast beror på omständigheterna i det enskilda fallet, varför en juridisk bedömning tidigt i processen kan vara avgörande.
Har du drabbats av ett kontraktsbrott och vill veta vilka rättigheter du har? Ring oss på 08 – 678 43 00 så hjälper vi dig.