Planerar du att köpa din första bostad men saknar tillräcklig kontantinsats? Regeringen föreslår att bolånegränsen höjs från 85 till 90 procent – en förändring som konkret sänker tröskeln in på bostadsmarknaden. Här går vi igenom vad reformen innebär för din ekonomi, dina lånemöjligheter och vilka juridiska aspekter du bör känna till innan du skriver under köpekontraktet.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Nedan förklarar vi regeländringen, räknar på skillnaden i kontantinsats och lyfter fram de risker du bör väga in.
Sammanfattning
- Regeringen vill höja bolånegränsen från 85% till 90%. Förslaget kan börja gälla redan hösten 2024.
- Du behöver nu bara ha 10% i kontantinsats istället för 15%. För en bostad på 3 miljoner kronor betyder det 300 000 kronor istället för 450 000 kronor.
- Ungdomar och förstagångsköpare kan lättare köpa bostad med högre belåningsgrad. Fler kan få lån när kravet på kontantinsats sänks.
- Det finns risker, som högre skulder och större ekonomisk press om räntan eller bostadspriserna sjunker.
- Bankerna måste följa Finansinspektionens regler och kolla din kreditvärdighet, inkomst, amorteringskrav och bolåneränta.
Vad innebär höjningen av bolånegränsen till 90%?
Regeringens förslag innebär att den övre gränsen för belåningsgrad höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Reformen syftar till att underlätta bostadsköp, framför allt för unga och förstagångsköpare. Finansinspektionens amorteringskrav – reglerade i FFFS 2016:16 – kvarstår och styr fortsatt hur snabbt du betalar av skulden.
Kontantinsatskravet sänks från 15 till 10 procent. Förändringen föreslås träda i kraft hösten 2024, varefter Finansinspektionen har tillsyn över att bankerna tillämpar reglerna korrekt. Bankerna är samtidigt skyldiga att göra en individuell kreditprövning enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) innan lån beviljas – en lägre kontantinsats förändrar inte det kravet.
En högre tillåten belåningsgrad påverkar alltså hur mycket eget kapital du behöver ha på plats vid kontraktsskrivning – och i förlängningen vilket pris du realistiskt kan bjuda på.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Så påverkas din kontantinsats och lånemöjligheter
Skillnaden är påtaglig i kronor: för en bostad värd 3 miljoner kronor krävs nu 300 000 kronor i kontantinsats, mot tidigare 450 000 kronor – en besparing på 150 000 kronor. Om du planerar att delfinansiera insatsen med ett gåvobrev eller lån från närstående bör du dokumentera detta noggrant. Banken kräver vanligtvis skriftligt intyg, och beroende på hur pengarna överförs kan det få skattemässiga konsekvenser.
Det sänkta insatskravet öppnar marknaden för hushåll som länge sparat men inte hunnit ikapp med prisutvecklingen.
Bankerna kan nu erbjuda finansiering upp till 90 procent av värderingen, vilket ökar chansen att få lån beviljat. För förstagångsköpare är det en reell skillnad. Tänk ändå på att Finansinspektionens riktlinjer om skuldkvot – förhållandet mellan total skuld och bruttoinkomst – vägs in vid bankens prövning, oavsett belåningsgrad.
Kreditvärdighet och inkomst avgör vilka räntevillkor och amorteringstakter du erbjuds. Praktiskt tips: begär skriftliga lånelöften från minst två banker och jämför den effektiva räntan – inte bara den nominella – innan du binder dig till ett erbjudande.
Möjliga risker och fördelar med de nya reglerna
En höjd bolånegräns sänker tröskeln till bostadsmarknaden och är välkommen för många förstagångsköpare. Baksidan är att ett tunnare eget kapital ger sämre buffert om bostadspriserna faller.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Fler hushåll får tillgång till finansiering, vilket på sikt kan driva efterfrågan – och priser – uppåt. Det gynnar den som redan äger, men riskerar att ytterligare försvåra inträdet för dem som fortfarande sparar.
Vid ett prisfall på 10–15 procent kan ett lån på 90 procent snabbt överstiga bostadens marknadsvärde. Enligt 4 kap. 19 § jordabalken kan en köpare under vissa förutsättningar häva ett fastighetsköp på grund av fel, men en sjunkande marknad utgör inget sådant fel – du bär den ekonomiska risken själv. Planerar du att sälja inom några år är det klokt att räkna på om du klarar ett prisfall utan att hamna i en skuldfälla.
Högre belåningsgrad öppnar dörren för fler – men kräver ett mer genomtänkt ekonomiskt skydd om förutsättningarna förändras.
Slutsats
Höjningen till 90 procent är ett konkret steg mot en mer tillgänglig bostadsmarknad, men det innebär också ett större personligt risktagande. Räkna igenom din totala skuldkvot, kontrollera att du klarar amorteringskraven enligt FFFS 2016:16, och rådgör gärna med en jurist om köpekontraktets villkor och felansvar enligt jordabalken innan du genomför affären.
Gör en grundlig genomgång av din ekonomi innan du fattar beslut – räkna på både löpande kostnader och oförutsedda utgifter som reparationer och ränteförändringar.