För att ett avtalsbrott kan se behöver man bryta ett ingånget avtal. Ett avtal är en överenskommelse mellan två – eller fler – parter, där den ena parten ger ett erbjudande som den andra parten accepterar. Om en överenskommelse inte efterföljs kallas det för att ett avtalsbrott föreligger. För att det ska definieras som avtalsbrott krävs det att den ena parten gjort sig skyldig till att bryta mot avtalet, enbart på grund av sitt eget agerande. Om avtalsbrottet beror på motpartens agerande, till exempel att denne har undanhållit information som behövts för att den andra parten ska kunna utföra sitt arbete, är det motparten som bär ansvar för det inträffade (se punkt 1 nedan) .
Det finns vissa omständigheter som gör att avtalsbrott ses som ursäktliga. Det kan till exempel vara om den utförande parten har blivit hindrad att utföra sitt arbete på grund av omständigheter hen själv inte kunnat påverka och som inte kunnat förutsetts och därmed undvikits. Det kan också vara att det bara är en tillfällig fördröjning av utförandet, varpå det kan ses som ursäktande så länge tiden är rimlig i förhållande till det som hindrar aktören från att utföra sitt jobb enligt avtalet. Om hindret som har uppstått däremot visar sig vara permanent, och hindrar parten från att följa avtalet, upphör också dennes prestationsansvar.
Ersättningsskyldig vid avtalsbrott
När ett hinder av ursäktande slag upptäcks av den presterande parten ska detta, samt hur det påverkar kommande arbetsutförande i förhållande till avtalet, direkt meddelas till motparten. Om motparten inte mottager detta meddelande inom vad som anses vara en rimlig tid, sett utifrån när den andra parten fick reda på informationen, kommer det presterande parten bli ersättningsskyldig om det har inneburit skada för motparten. Det finns inget i de ursäktliga omständigheterna som hindrar att avtalet hävs, utan det fungerar främst för att reglera den utförande partens rätt till att förändra tidsramen för färdigställandet samt motpartens rätt till skadestånd och prisavdrag.
Vi hjälper dig om du har drabbats av avtalsbrott, ring 08 – 678 43 00
Om det finns risk för avtalsbrott
Om ett avtalsbrott föreligger får den drabbade parten ta ställning till det inträffade. Om hen godkänner de nya riktlinjerna som gäller för arbetet förlorar personen rätten att göra gällande eventuella påföljder. Godkännandet kan både ske uttryckligen, genom att personen ger sitt godkännande till hur arbetet kommer fortlöpa, eller underförstått, genom att personen inte har gjort gällande för några påföljder när hen fick reda på att överenskommelsen kommer förändras.
Den part som drabbas av avtalsbrott kan acceptera att ge den avtalsbrytande parten längre tid för att utföra sitt arbete, vilket kallas för tilläggstid. Under tilläggstiden har den drabbade parten rätt till skadestånd, samtidigt som den utförande parten förväntas utföra det arbete som har kommit överens om. Om den utförande parten inte skulle göra det arbete som förväntas av den under den angivna tiden kan parten som drabbas av detta göra gällande med påföljder för detta.
Den avtalsbrytande parten har rätt att försöka lindra eller åtgärda de misstag som har gjorts som har lett till att avtalet bröts emot. Detta kallas för avhjälpande och ska alltid ske på den avtalsbrytande partens egen bekostnad. Det måste även ske inom en tid som anses vara rimlig i förhållande till dröjsmålet det har inneburit och kommer att innebära. Förutsättningarna för att kunna göra detta är att hen direkt meddelar den drabbade parten hur detta ska åtgärdas och när detta kommer ske.
Samtidigt måste den drabbade parten godta detta, vilket enbart sker om denne inte har rimliga skäl till att vägra detsamma. Den drabbade parten har i dessa fall rätt att göra prisavdrag samt har rätt att få skadestånd för den skada som dröjsmålet har inneburit. Under tiden som utföraren fixar till det som ska bli gjort har den drabbade parten även rätt att avvakta med sin del av avtalet, till exempel att betala för bostadsrätten.
Vi hjälper dig om du har drabbats av avtalsbrott, ring 08 – 678 43 00
Krav för att häva ett avtal
Med hävning av avtal menas att de prestationer som parterna förpliktat sig att uppfylla inom ramen för deras avtal upphör att gälla. Det är först om någon eller bägge parter börjat med någon av sina prestationer som något, utöver själva hävningen, följer av det. Vid det fall att en part helt eller delvis utfört sin prestation ska prestationen gå tillbaka, vilket på juristspråk kallas för restitution. Vissa prestationer går inte att ta tillbaka, som exempelvis om en målare börjat måla några väggar hemma hos en kund. Hävningen blir då framtida, på så sätt att målaren inte behöver måla de resterande väggarna hos kunden.
Det krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda för att ett avtal ska kunna hävas. En av dessa förutsättningar är väsentlighetskravet. Kravet är då alltså att avtalsbrottet från motparten, vilket kan vara en kund som anlitat en målerifirma, har begått ett väsentligt avtalsbrott. För att ett avtalsbrott ska anses som väsentligt ska vissa omständigheter beaktas. Till att börja med ska den parten som drabbats av avtalsbrottet inte fått det som den huvudsakligen förväntade sig av avtalet.
Väsentligheten ska ha varit märkbar, när avtalet ingicks eller då parten bröt mot avtalet, för den part som begått avtalsbrottet. Avtalsbrottet ska i vart fall varit vårdslöst. Motparten ska ha tappat förtroendet för den avtalsbrytande parten. Att den drabbade parten kan misstänka nya avtalsbrott, efter att det första avtalsbrottet begåtts. Sedan får en hävning inte ske om den drabbade parten kan få sina intressen uppfyllda genom annan påföljd, eller då parten som begått avtalsbrottet drabbas så hårt av hävningen att det bedöms som oproportionerligt. Om ett avtalsbrott inte bedöms som väsentligt utifrån ovan nämnda omständigheter, kan en hävning av ett avtal i regel inte bli aktuellt som påföljd.
Befarat avtalsbrott, vad gör jag nu?
Om du upplever att din motpart brutit mot det som ni kommit överens om i ert avtal, kan din motpart ha begått ett avtalsbrott. Skulle det vara så finns det möjligheter att rikta olika påföljder mot din motpart. Med påföljd menas att motparten drabbas av någon konsekvens, på grund av att denne inte gjort så som ni kommit överens om i ert ingångna avtal.
Visserligen anges i avtalslagen att parterna ska hålla vad de lovat i avtalet, men det anges inte i avtalslagen vilka konsekvenser som följer av att en part begått ett avtalsbrott. Däremot finns påföljder för avtalsbrott reglerat i köplagen, men då krävs det att köplagen gäller för det avtal som ni parter har ingått med varandra. Köplagen gäller huvudsakligen avtal som rör köp av lös egendom, där parterna är jämbördiga.
För köp av lös egendom mellan näringsidkare och konsument, gäller istället konsumentköplagen. I vissa fall kan bestämmelserna om påföljder vid avtalsbrott, som anges i köplagen, även göras gällande för situationer som inte direkt träffas av de avtal som köplagen är tillämplig på. Vilka situationer det rör får bedömas från fall till fall.
Vilken påföljd som du kan göra gällande mot din motpart i just ditt fall, bör du rådfråga en jurist om. Nedan följer de vanligaste påföljderna som kan bli aktuella då avtalspart begår ett avtalsbrott.
- Du håller inne med den prestationen som du har förpliktat dig att uppfylla enligt avtalet.
- Att du kräver att din motpart fullgör sin avtalsförpliktelse.
- Att du gör gällande ett avdrag på priset.
- Om vissa förutsättningar är uppfyllda kan du häva avtalet, alltså att ni avtalsparter inte längre behöver uppfylla de förpliktelser som ni lovat att uppfylla.
- Det finns också möjligheten ibland att kräva att din motpart betalar skadestånd till dig.
Påföljder vid avtalsbrott
Vilka påföljder avtalsbrott kan innebära beror lite på hur avtalet är utformat och vad som har kommit överens om. Det kan till exempel handla om när utbytet av pengar och bostaden ska ske. I vissa fall kan utbytet ske samtidigt, och i andra fall ska den ena parten delge sin del av utbytet i förväg. I fall där utbytet ska ske samtidigt kan den part som drabbats av avtalsbrott avvakta med att tillhandahålla sin del av avtalet, exempelvis i form av pengar, tills dess att bostadsrätten är färdig och allt juridiskt kring avtalsbrottet är avklarat. När detta görs är det en form av säkerhet för den drabbade parten, då denne inte kommer ligga ute med en större summa pengar om det visar sig att bostadsrätten inte är färdigställd vid den avtalade tidpunkten.
I vissa fall kan den ena parten ha rimliga anledningar till att anta att den andra parten kommer bryta mot avtalet. I den situationen kan den parten avvakta med att delge sin del av överenskommelsen tills dess att den andra parten kan uppvisa en säkerhet på att avtalet kommer att följas. För att den part som tror sig komma att drabbas av avtalsbrott ska kunna avvakta med sin del krävs det att denne direkt meddelar den andra parten om att denne befarar avtalsbrott. Om detta inte görs kommer den andra parten kunna kräva ersättning för den skada det inneburit för denne. Den del som den ena parten avvaktar med att tillhandahålla ska alltid stå i proportion till det befarade avtalsbrottet och får ej vara godtyckligt.
Avtalsbrott och skadestånd
En typ av påföljd som går att göra gällande om en part begår ett avtalsbrott är skadestånd. Syftet med skadeståndet är det positiva kontraktsintresset. Med det menas att den part som drabbats av avtalsbrottet ska hamna i samma ekonomiska situation som denne hade varit i om motparten hade handlat enligt avtalet.
Påföljden skadestånd behöver inte dömas ut ensamt, utan den kan även dömas ut i kombination med en annan påföljd. Det är alltså möjligt att din motpart utöver skadeståndsansvar även behöver avhjälpa fel eller behöver göra prisavdrag.
För att skadestånd ska kunna bli aktuell som påföljd ska en del förutsättningar vara uppfyllda. En av dessa förutsättningar är att din motpart begått ett avtalsbrott. Att man inte får bryta mot ett avtal följer av den avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda, som betyder att avtal ska hållas.
För att se om det begåtts ett avtalsbrott görs genom att granska vad avtalet ställer upp för förpliktelser och sedan fastställs om parterna följt sina förpliktelser eller brutit mot dem. Om förpliktelse brutits emot kan ett avtalsbrott ha begåtts och påföljden skadestånd kan bli aktuell.
Påföljder vid säljarens avtalsbrott
Innehållande av prestation
Om säljaren begår ett avtalsbrott finns det olika påföljder som du som köpare kan göra gällande. En sådan påföljd är innehållande av din prestation, vilket på juristspråk kallas för detentionsrätt. Dock måste innehållandet stå i proportion till avtalsbrottet. Om det föreligger ett mindre fel i en vara, vilket kan vara en repa på lacken på din köpta bil, får du endast innehålla det beloppet som svarar mot repan på lacken.
Fullgörelse
Du kan ibland som köpare kräva att säljaren fullgör överlämnandet av produkten som du har köpt. Skulle säljaren vägra fullgörelse finns det bland annat möjlighet att ta hjälp av Kronofogdemyndigheten, som kan genomdriva överlämnandet av varan med tvång. Det finns dock ett undantag om fullgörelse exempelvis skulle vara oskäligt dyrt, alltså att fullgörandet är dyrare än själva varan. Då kan istället annan påföljd bli aktuell.
Avhjälpande eller omleverans
Om det föreligger ett fel i den produkt som säljaren sålt till dig kan säljaren avhjälpa felet, vilket innebär att säljaren åtgärdar felet. Ett exempel på avhjälpande är då en cykelförsäljare säljer en cykel med trasiga däck. Då kan cykelförsäljaren avhjälpa felet genom att byta däck på cykeln.
Omleverans innebär som det låter att säljaren tar tillbaka varan som är felaktig och levererar en ny vara till dig.
Prisavdrag utifrån värdeskillnad
Ett prisavdrag innebär att säljaren ersätter dig med ett belopp som motsvarar det värde som varan minskat med på grund av avtalsbrottet. Hur mycket prisavdrag du får som köpare beror på hur omfattande felet är på varan. Produkt som kostar 1000 kronor kanske blir nedsatt 150 kronor om det rör sig om ett litet fel, medan om produkten inte ens går att använda kan prisavdraget bli så mycket som du som köpare betalat för varan.
Hävning
Det krävs mycket för att hävning ska bli aktuell som påföljd. Därför är det i regel större chans att någon av de ovannämnda påföljderna blir aktuella att rikta mot den säljare som har begått avtalsbrottet mot dig.
Avtalsbrott och garanti
En garanti är ett löfte i avtal där part anger att en produkt ska vara i ett visst skick. Exempel på garanti kan vara att säljaren utfäst att materialet som ett bord är gjort i är ek, att en tavla är målad av Vincent van Gogh eller att en olja som levereras till köparen är blyfri. Ett avtalsbrott är förenklat att en part inte håller vad denne lovat i ett avtal.
Om en part inte håller vad som lovats i en garanti, kan parten bedömas ha begått ett avtalsbrott. För ett sådant avtalsbrott kan parten bli skyldig att både behöva betala ersättning till köparen för att produkten inte stämmer överens med vad som utlovats i garantin, och kan även bli skadeståndsskyldig för den skada och förlust som köparen fått lida med anledning av avtalsbrottet. Om felet på en vara i sin tur orsakar skada på en annan produkt, kan parten även bli skyldig att betala ersättning till köparen för skadan på den produkten. Exempel på sådan följdskada kan vara att felaktig olja orsakar att en maskin går sönder.
Att föra fram sina krav
Den part som drabbas av avtalsbrott har rätt att kräva att den utförande parten ska utföra det som kommit överens om i avtalet. Om den avtalsbrytande parten berättar om avtalsbrottet måste den drabbade personen föra fram sina krav i samband med, eller i anslutning till, detta för att rätten ska fortsätta gälla. Om inga krav kommer fram från den drabbade parten upphör också dennes rätt att kräva en viss prestation. Oavsett hur den drabbade parten agerar i denna situationen har denne fortfarande rätt till både hävning av avtalet, prisavdrag och skadestånd.
Vi hjälper dig om du har drabbats av avtalsbrott, ring 08 – 678 43 00
Hävning innebär att den drabbade parten vid händelse av avtalsbrott har rätt att upphäva avtalet. Omständigheter som kan vara relevanta att ta hänsyn till i bedömningen kring huruvida ett avtal skall upphävas eller inte kan vara saker som vilken påverkan det inneburit för den drabbade parten, såsom att den inte kunnat ta del av det som utlovats enligt avtalet. Även avtalsbrottets allvarlighetsgrad bör beaktas, till exempel om avtalsbrottet skedde på grund av vårdslöshet eller gjordes avsiktligt.
Om den drabbade parten inte vill häva avtalet kan denne istället ha rätt att göra prisavdrag. Prisavdraget som görs ska göras i enighet med prisskillnaden som finns mellan det som avtalats om och det som faktiskt presterats. Prisavdraget kan inte kombineras med andra påföljder, såsom skadestånd – däremot kan skadestånd i vissa fall utgå för andra skador som avtalsbrottet kan ha inneburit.
Rätt till skadestånd vid avtalsbrott
Parten som drabbas av avtalsbrott har generellt rätt till skadestånd, såvida det inte anses finnas en ursäktlig anledning till att avtalsbrottet skedde. Skadeståndets storlek ska alltid stå i proportion till det avtalsbrott som har gjorts. Det kan till exempel handla om att skador och kostnader som uppstått i samband med avtalsbrottet ska ersättas, om avtalsbrottet har hindrat den drabbade parten från att göra vinst eller om avtalsbrottet begicks avsiktligt.
Samtliga av dessa påföljder kan ske i varierande utsträckning, både fullständigt och delvis, och vissa av dem kan kombineras med varandra. Oavsett vilka eventuella påföljder avtalsbrottet kan komma att innebära är det alltid viktigt att ha koll på sina – och motpartens – rättigheter och skyldigheter när man ingår i ett avtal, och vad som gäller om avtalet skulle brytas emot.
Vi på Vasa advokatbyrå har lång erfarenhet av att hjälpa klienter som har drabbats av avtalsbrott. Det är jobbigt och tråkigt att drabbas av ett avtalsbrott och vi hjälper dig igenom processen på ett enkelt och smidigt sätt. Kontakta oss för ett förutsättningslöst samtal.
Vi förklarar NDA
NDA står för non-dissclosure agreement, vilket på svenska benämns som sekretessavtal. Lagen om företagshemligheter (LFH) ger ett visst skydd för att hemlig information på ett företag ska hållas inom företaget. För att information enligt lagen ska anses som en företagshemlighet, krävs inte att hemligheten på något sätt registreras, utan information blir företagshemlighet så fort den uppnår definitionen i lag.
Definitionen i 2 § LFH lyder så att med företagshemlighet avses ”information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet, som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren”.
Lagen ger dock inte ett heltäckande skydd för hemlighållande av information, varför det kan vara bra att ingå ett sekretessavtal med den som är mottagare av den hemliga företagsinformationen. Exempelvis kundlistor och tekniska uppgifter skyddas i regel av lagen, medan information som inte faller under definitionen i 2 § LFH behöver regleras i ett sekretessavtal för att skyddas.
Ett sekretessavtal är ett skydd för dig som näringsidkare så att den som företaget tilldelar informationen tar till försiktighetsåtgärder för att skydda den. Det kanske uppstår ett behov av samarbete mellan ditt företag och ett annat, där samarbetet inte fungerar om inte det andra företaget får ta del av den hemliga informationen som rör ditt företag. Ett sekretessavtal möjliggör då ett tryggt sådant samarbete. I ett sekretessavtal har parterna möjlighet att bestämma om hemlighållandet av informationen endast ska gälla för en av parterna, eller om det gäller bägge parter. Parterna kan i avtalet även ange syftet med att informationen hålls hemlig.
Vi hjälper dig om du har drabbats av avtalsbrott, ring 08 – 678 43 00
- I det här fallet definieras den ”presterande/utförande/avtalsbrytande parten” som ‘entreprenören som ska utföra arbetet’, såsom att färdigställa bostadsrätter. ”Motparten/drabbade parten” definieras i det här fallet som ‘beställaren som ska få tillgång till bostadsrätten’.
Läsvärt
http://www.avtalslagen2010.se/Section/10
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avtalslagen