Har du någonsin varit missnöjd med ett brutet avtal mellan dig och ett företag? Eller har du någonsin lånat ut pengar till en granne utan att fått det tillbaka betalat av dem?
Om du har upplevt något av detta, eller liknande händelser, är det möjligt att du vill göra en stämningsansökan.
Men hur ska du då gå tillväga?
Så här fungerar en stämningsansökan
I den här artikeln kommer vi att berätta för dig hur du gör en stämningsansökan, när du kan stämma någon, kostnaderna för stämning, vad som händer under rättegången och mycket mer.
Tänk på följande;
- Hur gör du en stämningsansökan?
- Vad ska ingå i en ansökan?
- Vad händer efteråt?
- När kan du stämma?
- Hur mycket kostar det?
- Stämning och juridik
- Offentlig ansökan
- Efter du har stämt
- Hovrätten
- Vad kan man stämma för?
- Hur vinner jag?
- Sammanfattning
Vi har stor erfarenhet av att skriva stämningsansökan. Tycker du att det verkar svårt och mycket att hålla reda på? Då är du inte ensam, vi hjälper dig gärna med ditt ärende.
Hur gör du en stämningsansökan?
Om du vill stämma måste tingsrätten vara de som utför prövningen för en tvist. Därav ska din ansökan lämnas in till tingsrätten. Det här kan ske till exempel då två parter inte har kommit överens om ett avtal som har skrivits under eller liknande händelser. Då man lämnar in sin ansökan visar man alltså att man vill att tingsrätten ska utför en prövning för en tvist mellan de två parter.
När du väl ansöker om en stämning ska du först se till att fylla i blanketten vid namn “Ansökan om stämning” som du hittar genom en enkel google sökning på “stämningsansökan”. Därefter skriver du under ansökan och ifall du har en representant ska den personen också skriva under din ansökan.
Gå till tingsrätten
Du ska därefter skicka vidare din ansökan till tingsrätten. Avser ansökan en fysisk person är det den tingsrätt där din motpart är folkbokförd. Om din motpart istället är en juridisk person är det tingsrätten i den ort styrelsen har sitt säte.
Om du nu har beslutat dig för att stämma kan det vara bra att ansöka för en juridisk konsultation där du får råd, tips och annan viktig information inför rättegången. Vi kommer bland annat att gå igenom vad ett yrkande är längre ner i artikeln.
Läs mer här om du vill veta vad kostnaden för en stämning är.
Vad ingår?
I din ansökan är det viktigt att ange vad saken gäller, det vill säga vad du anser att motparten har gjort för fel. En stämningsansökan ska innehålla några punkter för att tingsrätten ska kunna skicka ut ansökan till svaranden (42 kap. 2§ RB). Det som krävs är följande:
- uppgifter om parterna,
- yrkanden,
- grunder och bakgrund till yrkandet,
- bevisning,
- underskrift.
Vilka stämningsansökningar accepteras?
Att stämma någon är en lång process och det kan ta tid innan den accepteras eller så kan även tingsrätten anse att fallet inte är så pass viktigt och lägger ner det. Majoriteten av ansökningarna tas dock upp om ovan nämnda krav framgår och det har skett en brottslig handling. Det viktiga är således att man har väl grundade yrkanden och bevisning för sin sak innan man lämnar in sin ansökan. Men är det värt priset?
Vad kostar det?
Kostnaden beror helt och hållet på summan du yrkat på att din motpart ska betala. Ansökningsavgiften för tvistemål där summan inte går över ett halvt prisbasbelopp är 900 kronor. Vid övriga tvistemål är ansökningsavgiften istället 2800 kronor. Prisbasbeloppet förändras varje år och ligger 2023 på 52 500 kronor.
Vad händer efter din ansökan?
Innan tingsrätten:
När ansökan kommit till tingsrätten kontrolleras att ansökan är komplett. Saknas någonting kommer domstolen att förelägga dig att komplettera med det som saknas. Inkommer du inte med det kompletteringen inom avsatt tidsram, avvisar domstolen din ansökan och målet prövas inte. Tingsrätten ska då reda ut den tvist mellan de två olika parter och få fram hur de två ställer dig för tvisten och handlingarna. Därefter kommer utfärdar tingsrätten en stämning och skickar den till din motpart (svaranden). När motparten har mottagit stämningen har denne en viss tid på sig att svara. Motparten ska i svaret sin inställning, det vill säga om denne går med på eller motsätter sig det som begärs i ansökan. Bestrider motparten ansökan, ska denne ange den bevisning som hen vill åberopa och målet går då vidare och ska förberedas.
Var förberedd
Under förberedelsen målet kommer domstolen att utreda vad saken gäller och parterna får således ange sina ståndpunkter och hur de förhåller sig till uppgifterna. Tingsrätten kan avgöra målet utan att det hålls en huvudförhandling om ingen av parterna begär det. Parterna får då chans att skriftligen slutföra sin talan innan domstolen dömer i sak.
Om det behövs eller om parterna begär det, hålls en huvudförhandling. Rätten består då av 1-3 domare där du och din motpart får presentera bevisen och höra eventuellt kallade vittnen. Efter förhandlingen kan rätten muntligen avkunna dom på plats eller så meddelas den vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande brukar efter förhandlingen informera vilken tidpunkt domen avkunnas. Vi kommer nedan att gå igenom hur processen i rätten går till mer ingående.
Ibland händer det att din motpart inte skickar in svaromål i rätt tid eller inte dyker upp på förhandlingen. Det kan då bli aktuellt med en så kallad tredskodom. Det innebär att motparten automatisk förlorar målet. Motparten kan då begära återvinning inom en månad, vilket innebär att målet återupptas.
Rättegången:
När förberedelsen är klar och man inte hittat en annan lösning går målet vidare till rättegång i tingsrätten. Här ska då målet avgöras.
Det allra första som händer är att ordförande tar närvaro på de som ska medverka. Detta gör man eftersom att frånvaro kan utgöra ett rättegångshinder och man kan då behöva skjuta upp förhandlingen till ett senare tillfälle alternativt att det meddelas en tredskodom.
Eventuella vittnen hålls utanför salen fram tills att de blir kallade. Detta beror på att man anser att vittnen inte ska bli påverkade under vad som sägs under förhandlingen.
Ordföranden lämnar därefter ordet till käranden, det vill säga den part som begärt stämning. Denna framställer då sina yrkanden. Därefter är det svarandens, motpartens, tur att svara och ge sin inställning till yrkandena som framställts.
Alla får höras
Båda parter får berätta om bakgrunden till tvisten där de även går igenom vilka skriftliga bevis som eventuellt åberopats.
Parterna kan begära att det vid huvudförhandlingen ska hållas förhör. Det kan vara parterna själva som ska höras eller så kallas vittnen eller sakkunniga. Parterna kan förhöras under så kallad sanningsförsäkran, vilket innebär att den som hörs inte får medvetet ljuga eller undanhålla information. Personen i fråga kan då göra sig skyldig till osann partsutsaga.
Har parterna flera vittnen kallas de in en i taget och hörs. Vittnet ska avlägga en så kallad vittnesed där rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter. Om denne medvetet ljuger eller undanhåller information gör sig skyldig för mened.
Parterna kan även använda sig av sakkunniga, det vill säga en expert på ett visst område. Sådana förhör kan hållas för att bland annat få reda på information om vad som är branschpraxis eller hur mycket någonting är värt.
När alla bevis och alla parter, vittnen och sakkunniga har hörts får parterna slutföra sin talan. De anger då vad som anses vara bevisat och hur de tycker att rätten ska döma. Detta kallas för slutplädering.
Efter rättegången
Efter förhandlingen överlägger domarna hur de ska döma i målet. Varje domare har en röst och består rätten bara av en domare får denne ha enskild rådrum innan domen slutligen meddelas. Det som sägs under överläggningen är hemligt och ingen utomstående har rätt att vara med.
Domen meddelas vanligtvis vid ett senare tillfälle och rättens ordförande bruka informera om vilken dag och vilket klockslag som gäller.
Domstolsersättningar
Huvudregeln är att den tappande parten står för motpartens rättegångskostnader. Det här kan dock variera beroende på basbeloppet och vem som är inblandad.
Om man har blivit kallad som vittne har man även rätt till att kräva ersättning för kostnader avseende resa och förlorad arbetsinkomst. Den här ersättningen ska då betalas av den part i målet som kallat dig till vittne.
Hovrätten
Om någon av parterna inte är nöjd med utfallet i tingsrätten kan man överklaga till hovrätten. Målet prövas då igen. Överklagandet ska ske senast 3 veckor från det att domen i tingsrätten meddelades och skickas till tingsrätten. Om överklagandet kommit in i rätt tid skickas det och nödvändiga handlingar vidare till hovrätten.
Hur bestämmer hovrätten om en prövning?
I vissa fall krävs det prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det finns 4 fall där hovrätten ska ge prövningstillstånd. Dessa är följande:
- om hovrätten är osäker på om tingsrättens dom stämmer,
- om det är nödvändigt för att se om tingsrättens dom är korrekt,
- om det har värde för framtida bedömningar av liknande frågor,
- om det finns synnerliga skäl, till exempel om tingsrätten begått ett allvarligt misstag.
Hur går prövningen till?
Har hovrätten meddelat prövningstillstånd skickar domstolen överklagandet till motparten för att denne ska få chans att yttra sig över det. Därefter skickas motpartens ståndpunkter till den part som överklagat.
Tvistemålet går då igenom en ny prövning på ungefär samma sätt som hos tingsrätten. Parterna har begränsad tillgång att lägga till ytterligare bevis som inte tagits upp hos tingsrätten. Läggs det fram nya omständigheter eller bevisning tar hovrätten ställning om det ska tillåtas eller inte. Det är vanligt att hovrätten avgör målet utan att huvudförhandling hålls. Om hovrätten väljer att avgöra utan att det hålls en huvudförhandling, är det istället en jurist vid hovrätten som presenterar bevisen och handlingarna inför hovrättens 3 eller 4 domare. Det är utifrån dessa handlingar som domarna beslutar om utgången i målet.
Vad kan man stämma för?
Om man vill stämma någon man anser har begått ett brott eller liknande kan man göra det via ett tvistemål eller ett brottmål. Ett tvistemål kan handla om en felaktig faktura, ett brutet avtal etc. Medan ett brottmål handlar om våld, narkotika, skattebrott etc. Kategorierna har många likheter men även några skillnader som kan vara värda att känna till.
Tvistemål stämningsansökan:
I en stämningsansökan vid tvistemål ska man betala en viss avgift, det här kan du läsa om i den tidigare kategorin “Vad kostar det att stämma någon?”. Det är viktigt att man inkluderar ett tydligt yrkande, det vill säga en tydlig framställning av det man begär av sin motpart.
Brottmål stämningsansökan:
I stämningsansökan ska, ungefär som vid tvistemål, framgå vem som åtalas och för vilka brott och även vilka bevis som åklagaren åberopar.
Skillnaden mellan de två:
Processen är i stort sett detsamma, det som däremot skiljer sig åt att vid brottmål är det åklagaren som lämnar in stämningsansökan till domstol när denne väcker talan. Ytterligare en skillnad är innehållet i yrkandet.
Så här vinner du en stämningsansökan!
När du förbereder dig för din rättegång är det viktigt att ha förberett konkreta och giltiga bevis. Detta kommer att hjälpa dig mycket då på så vis har en starkare grund för dina yrkanden.
Om saken går vidare till domstol är det viktigt att ha ett juridiskt ombud. Det är något som kan vara avgörande för om du vinner eller förlorar målet. Väljer du att ta hjälp av en advokat eller juridisk rådgivare är det lika viktigt att hitta någon med erfarenhet inom det som ditt fall rent faktiskt rör.
För att öka dina chanser ytterligare är det viktigt att gå igenom de bevis du har och se till att de framförs på ett övertygande sätt. Det är också viktigt att hålla koll på eventuella tidsfrister och lämna in behövligt material i tid. För ytterligare vägledning kan det även vara bara att kolla upp liknande fall för att få mer information om varför utgången blev som den blev samt få ytterligare stöd för din ståndpunkt.
Sammanfattning:
Slutligen är det viktigt att ha med sig att kan vara riskabelt att stämma någon. Det kan dock även vara gynnsamt beroende på hur väl förberedd man är och vilka grunder och bevis man har samlat ihop.
Innan saken går vidare till domstol är det bra att få juridisk konsultation för att få en överblick på situationen man är i samt hur stor chansen är för att vinna framgång med sin talan.
Om du kan är det till fördel att anlita en jurist eller en advokat som kan hjälpa dig genom hela processen. För att säkerställa vinsten ytterligare kan det vara till fördel att skaffa en jurist som har erfarenhet inom det ämne din talan avser. Vi på Vasa Advokatbyrå har hjälper dig gärna med ditt ärende. Tveka inte att höra av dig!
Läsvärt
https://www.aklagare.se/ordlista/s/stamningsansokan/
https://www.verksamt.se/driva/om-det-blir-tvist/losa-tvist-i-domstol
https://lagen.nu/begrepp/St%C3%A4mningsans%C3%B6kan