Hyresjuridik, en advokat som kan hjälpa vid tvister

Hyresjuridik, en advokat som kan hjälpa vid tvisterHyresförhållanden är idag så vanligt förekommande att det nästan kan ses som huvudregel vad gäller bruket av både bostad och lokal. Hyresförhållandet är dock ofta väldigt känsligt i och med att det föreligger ett starkt, ömsesidigt förhållande mellan hyresvärden och hyresgästen. Detta då hyresvärden är beroende av de inkomster som hyresgästen betalar i hyra medan hyresgästen, som ofta inte får vidta egna åtgärder i större omfattning, är beroende av att hyresvärden förvaltar bostaden eller lokalen. De är alltså beroende av varandra.

Hyresregleringen

Hyresförhållandet regleras främst på två håll; dessa är dels 12 kap. jordabalken (1970:994) och dels hyreskontraktet. Vidare aktualiserar många tvister även andra regleringar som hyresförhandlingslagen (1978:304) gällande hyresfrågor. 12 kap. Jordabalken (ersatte hyreslagen) utgör centrat för de flesta hyresfrågorna som rör allt från hyresavtalets ingående, andrahandsupplåtelser, besittningsskydd, vräkning m.m. 12 kap. jordabalken stadgar både minimiregler, dispositiva regler och tvingande regler. Dessa varierar beroende på om hyresförhållandet avser en bostad eller en lokal. Rent allmänt är 12 kap. jordabalken ganska krångligt skriven i vilket det ofta är svårt för andra än jurister att ens orientera sig i lagen och än mindre veta vilka rättigheter de har. Detta gäller annan reglering som t.ex. hyresförhandlingslagen.

P.g.a. 12 kap. jordabalkens, och annan lagstiftning, krångliga uppbyggnad och oklara formuleringar påverkas även hyresavtalen. Som precis nämndens är vissa av 12 kap. jordabalkens regler inte dispositiva i vilket de är tvingande, vilket innebär att de inte kan avtalas bort. Flera av de klausuler som båda parterna utgick ifrån var giltiga kan således bortses ifrån om det skulle uppstå en tvist. Detta vållar givetvis vissa problem.

Rent allmänt är hyresregleringen till större del tvingande när det kommer till hyresförhållanden av bostad. Av detta följer att det som huvudregel finns färre möjligheter att reglera hyresförhållandet genom eget avtal än för lokaler. Att så är fallet ter sig rimligt beaktat premisserna för hyresregleringens uppkomst. Lagstiftaren utgick delvis att den som hyr bostäder har väldigt begränsade kunskaper om hur denna bör reglera sitt boende och även att personen i fråga i övrigt har begränsade resurser. En för liberal lagstiftning skulle innebära att hyresgästen hamnade ”i klorna” på en hyresvärd som skulle kunna göra vad som helst med hot om vräkning i annat fall. Lagen balanserar dock även för hyresvärdens intressen, särskilt gällande rätten till ersättning samt vräkning och vägrande av förnyelse av hyresavtalet. Hyresvärden lämnas således inte helt utelämnad och har också ett skydd av hyresregleringen.

Vid hyresförhållanden som avser en lokal föreligger, som ovan nämnt, en större möjlighet att genom avtal reglera förhållandet, det finns dock flera tvingande regler kvar. Huvudmomenten för skyddsintresses principer är också desamma som för bostäder. Skillnaden är främst att regleringen utgår från att hyresgästen har något mer kunskap om hur denna bör reglera sitt hyresförhållande på ett bra sätt. Regleringen avseende lokaler har dock en väsentlig skillnad. Vid hyra av lokaler utgår lagstiftaren från att hyrestagaren inte har samma behov att få ha kvar sin lokal som hyrestagaren för en bostad har. Den rätt att få sitta kvar under en tvist och den rätt man har till förlängning är således helt olika utformade. Som bostadshyresgäst har man en rätt att bo kvar om inte lagen stadgar annat. Som lokalhyresgäst har man endast en rätt till ersättning om inte lagen stadgar annat. Detta kan te sig extremt orättvist då många näringsidkare är helt beroende av en viss lokal. Som ett mindre plåster på såren bör det framhållas att den ersättning som lokalhyresgästen kan ha rätt till är ganska hög jämfört med andra typer av ”skadestånd”.

Tvister

Om det föreligger en tvist mellan hyresgäst och hyresvärd kommer denna handläggas av hyresnämnden. Att hyresnämnden handlägger målet innebär inte att domen är mindre giltig än en vanlig tingsrättsdom. Hyresnämndens beslut kan även överklagas till Svea hovrätt.

Att tvisten ska prövas av hyresnämnden innebär, för privatpersoner, att kostnaderna inte täcks av ditt rättsskydd. Vid en ev. tvist måste du således behöva stå för hela kostnaden vilket inkluderar bl.a. kostnader för ombud och förlorad arbetsinkomst. Det finns alltså ingen möjlighet att begära ersättning från den förlorande parten. Det är däremot kostnadsfritt att stämma i hyresnämnden.

Varför Vasa Advokatbyrå

Vasa Advokatbyrå må vara en av de mindre byråerna men vi har fortfarande en stor kompetens att handlägga de flesta civilrättsliga målen, inkluderat hyrestvister. Vasa Advokatbyrå har representerat både hyresgäst och hyresvärd som bostad och lokal. Inom hyresrättens breda område har vi även handlagt tvister rörande allt från ändrade hyresvillkor till vräkning och förvägrad förlängning av hyresavtalet.

Genom den långa och gedigna erfarenheten som Vasa Advokatbyrå förvärvat under åren har vi en djup förståelse för den situation klienten ofta sitter i. Vi vet att hyresförhållanden ofta är väldigt känsliga och kan avgöra om man har ett boende eller kan fortsätta med sin verksamhet. Därför för vi på Vasa Advokatbyrå alltid en öppen och nära dialog med klienten för att alltid ha en klar bild av just ditt intresse. En lösning passar inte alltid alla.

Ring, vi hjälper dig